Idag åkte Katrin hem. Jättetråkigt för mig men kul för henne att träffa nära och kära igen. Jag fick inte följa med till flygplatsen för att släppa av henne så, vårat hejdå fick bi hemma. Det kommer bli så tomt utan dig och jag saknar dig redan, just nu änns det som att du ska sitta där ute i soffan och väntar att jag ska komma till soffan så att vi kan kolla på Desperate Housewives. Det kommer inte bli desamma utan dig.
Igår gick jag in i re-match. Det är som alla säger, det är inte lätt. Mycket känslor och många långa jobbiga samtal. Jag kommer att ta mig igenom dessa två veckor med familjen och sedan lämna för något bättre. Kanske en ny familj, om Cultural Care hittar någo åt mig, annars kommer jag att åka hem till Sverige runt den 19 oktober. Men nu är det så att jag vill stanna och lyckas med detta året så jag hoppas ju såklart på en matchning. Och idag fick jag en, två små flickor på 3 och 5 hade dom och dom bor i Washington DC. Hoppas att dom är en bra familj, vore ju skönt att bo när Ellen så att man känner någon iallafall.
Idag gick jag en promenad, för att för det första få komma ut och för det andra att få tänka. Tänkandet gick väl sådär men det var en skön promenad, det ska jag göra fler gånger, kanske slår jag till med en spring tur någon dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar